Tomtningar och jättegrytor är två av de historiska sevärdheterna som du hittar på Syd-Långö.

​

Tomtningar

På den södra delen av Syd-Långö kan man hitta rester av byggnadsverk kvar i natursten, s.k tomtningar.

Tomtningar är små "stenhyddor" som användes som tillfälliga övernattningsställen för fiskare från fastlandet som seglat ut till skärgården för vadfiske.

Stenhyddan bestod av väggar av sten som tätades med tång som även utbreddes på golvet. Om nätterna

lades tak av segel på hyddorna och eldstaden utanför värmde och skyddade fiskarna.

De första hyddorna i nordbohuslän härstammar från 1500-talet och användes vid hummerfisket.

Hyddorna från denna tid har använts fram till början av 1900-talet vid de intensiva fiskeperioderna.

​

Jättegrytor

På Syd-Långö finns ett flertal jättegrytor. Jättegrytorna bildades troligen under inlandsisens avsmältning för 10 000 - 15 000 år sedan. En jättegryta är en fördjupning i ett berg som bildats genom att strömmande vatten fått en större sten, tillsammans med grus och fler, mindre stenar, att rotera runt i en virvel. 

Med hjälp av starkt strömmande smältvatten sattes stenar, s k löpare, i rotation. Sker detta under en längre tid blir fördjupningarna djupare och bildar så kallade jättegrytor.

Stenen som har bidragit till jättegrytan ligger oftast kvar i botten än i dag.

På öns norra ände, ner mot Skjulsundet kan man hitta jättegrytor. De finns även några kvar på sydspetsen av ön.